...eller är det helt enkelt ett sista ryck innan jorden går under på lördag?

Nåt helt otroligt har hänt ikväll. JAG har gått elljusspåret FRIVILLIGT och jag TYCKTE OM DET!!! Jag som redan i unga år utvecklade en ganska kraftig allergi mot dylika sträckor, helt uppenbart skapade i syfte att plåga livet ur folk i allmänhet och skolelever i synnerhet. Det ska ju alltid finnas minst en mördarbacke i varje elljusspår med självaktning, ju brantare och jävligare desto bättre. Och till varje elljusspår hör även minst en sadistisk gympalärare som naturligtvis åker bil ända fram till spåret fast eleverna får gå. Helst ska det ju vara en lång uppförsbacke från skolan upp till spåret också om det ska vara riktigt bra.

Men ikväll fick jag alltså ett spontant ryck när jag var ute på en liten promenad. Egentligen skulle jag bara gå till badplatsen vid Rännösjön och kolla läget, men då fick jag syn på det där elljusspåret och tänkte att jag kan väl kolla lite i alla fall. Så då gjorde jag det. Nu var det ju ingen motionsrunda jag gav mig ut på, långt ifrån. Det var en riktigt långsam promenad med tid att njuta av fågelsången och den vackra naturen runtomkring. Har aldrig sett ett elljusspår med så vackra omgivningar faktiskt, det var ett rent nöje att gå där och det kommer definitivt att hända fler gånger.

Jag har ju bara mobilkameran så det blir ingen vidare kvalitet på bilderna, men här är några foton från promenaden i alla fall.

   En bergvägg på ena sidan...

   ...och Rännösjön på andra sidan.

   Och så spåret där emellan. Vackert!

   Mobilkameran beter sig lite underligt vid vissa ljusförhållanden... Här kommer det i alla fall att bli en tjock matta av liljekonvaljer snart.  

Nähäpp, nu är det väl snart dags att gå och lägga sig och se om det går att sova med den där sömnregistreringsapparaten jag hämtade på sjukhuset idag. Det ska bli väldigt intressant att se vad den kommer fram till.

Ha det!

//Mari