Ikväll trodde jag att jordens undergång trots allt var nära.  Min älskade symaskin började låta illa, slog tvärstopp och vägrade sy ett endaste stygn till! Jamen fattar ni vad hemskt alltså?!! Jag trodde den var död och sörjde djupt i flera sekunder, sen tog jag fram skruvmejseln. Egentligen borde jag inte alls bryta mig in i den här symaskinen eftersom det är en sån där helelektronisk datoriserad historia, men vem har råd att lämna in den på reparation liksom. Sagt och gjort, jag skruvade bort varenda skruv jag kunde hitta i akt och mening att avlägsna plasthöljet på maskinen, men tror ni jag fick isär den? Nä. En ynka liten lucka var allt jag fick loss.

Det stör mig verkligen grymt mycket när saker vägrar gå isär trots att det inte finns några som helst tecken på att nåt skulle hålla ihop vederbörande pryl. Till sist visade det sig att jag inte behövt skruva bort mer än just den där första lilla luckan. Tvärstoppet berodde på att kolven som för nålen upp och ner kärvat fast och efter några droppar olja så var det problemet löst. Däremot fick jag en skruv över sen jag skruvat tillbaka alltihop, men den kan man spara till en annan dag. Man vet ju aldrig när man kan behöva en schysst skruv.  

Nu hoppas jag att maskinen inte tänker krångla mer så jag får slutföra mitt lilla projekt imorgon, en väska till min minilaptop med tillhörande kablar och grejer. Foton kommer när den är klar!

Och nu: Sova!

Natti natt!