Nu är den klar, den infernaliska kappan. Eller klar är den egentligen inte men jag orkar inte mer helt enkelt... Den blev inte på långa vägar som jag tänkt mig och blev varse under arbetets gång att vissa saker helt enkelt inte fungerar. Men det blev ett lärorikt projekt! Kappan är fodrad med ett tjockt pälstyg och vindpoplin som mellanfoder för att inte vintervindarna ska blåsa rakt igenom. Ärmarna är fodrade med blank vindpoplin och har fleece som mellanfoder.

Lärdomar från Projekt Vinterkappa:

• Nästa gång jag ger mig på ett ytterplagg med foder så ska det finnas mönster även till fodret. Den här kappan var egentligen en ofodrad modell. Eftersom pälsen är så tjock gick det inte bara att ta samma mönsterdelar som till yttertyget för det skulle bli alldeles för många klumpiga sömmar. Så jag gjorde nån egen variant genom att försöka rita av den ihopsydda kappan och göra ett foder med färre sömmar. Det gick väl sådär... Passformen blev inget vidare.
• Den här sortens päls blir väldigt otymplig när man syr ihop den räta mot räta, sömmarna blir jättetjocka. Man skulle nog ha lagt delarna omlott istället och sytt ihop dom så för att få smidigare sömmar men det skulle å andra sidan inte ha blivit så snyggt det heller.
• Jag valde att fodra kappan med päls hela vägen ner för jag tänkte att det skulle bli varmt och gosigt åt rumpan och benen. Varmt och gosigt blev det förvisso men problemet är att pälsen liksom "klättrar" på benen när man går vilket får till följd att kappan drar upp sig och ser jätteknölig ut. Det skulle nog ha varit ett blankare foder nertill.
• Jag gjorde dolda fickor med dragkedjor i "prinsessömmarna" framtill men det funkade inte i praktiken. Framstyckets delar ville glipa isär vid fickorna så dragkedjorna syntes och det blev knöligt och konstigt. Tanken var god, det är ju alltid bra att ha säkra fickor, men det såg som sagt inte klokt ut och det var inte heller särskilt snyggt med en massa knöliga prylar i fickorna. Så trots allt arbete jag lagt ner på att fundera ut hur jag skulle göra dom där fickorna så sprättade jag bort dom och sydde igen sömmarna. Passformen blev något bättre och jag får väl leva med att ha en kappa utan fickor.
• Det hade varit betydligt snyggare att sy upp fållarna osynligt för hand från insidan istället för att sy dom på maskin på rätsidan. Men jag orkade inte...
• Fållen nertill gjorde jag om flera gånger innan jag till slut fick klart för mig att man bör klippa ur små kilar ur den för att få bort överskottsvidden.
• Jag har en förmåga att alltid ändra detaljer på mönstren för att få plagget precis som jag vill ha det, men nästa gång jag får för mig att sy i ett så pass dyrt tyg som det här ylletyget så ska jag påminna mig själv om att följa mönstret till punkt och pricka. Det är inte så kul när man lagt ut mycket pengar och så blir det inte bra i slutändan bara för att man hållit på och experimenterat.
• Nu ska jag hålla mig till enklare och snabbare modeller ett tag, det här var jobbigt och krångligt och drog ut på tiden så jag blev riktigt less. Men jag kan i alla fall gå ut utan att frysa... ;-)