Jag skrev ju härom dagen om ett gäng av Sundsvalls hemlösa. Idag har jag studerat deras arvtagare...

Satt och väntade på bussen på Sundsvalls busstation Navet och där kan man få se och höra en hel del. Det allra mesta handlar om brott, sprit och droger och det pratas högljutt och ogenerat om fyllor, polisanmälningar, slagsmål och allt möjligt. Tidigare när jag suttit där har det oftast varit dom lite äldre och etablerade alkisarna som varit där, det är liksom deras favoritställe. Men idag var det även en del yngre personer där och cirkulerade med systemkassar och ölflaskor. Det var verkligen beklämmande att se en tonårstjej svärma kring dom äldre och till och med pussas med en herre i typ 50-årsåldern för att få sig en slurk ur hans flaska. Ett tag verkade det nästan som dom tänkte göra sällskap in på toaletten, men det stupade på att ingen av dom kunde uppbringa den femkrona det kostar att gå in där. En söt tjej på typ 17 år som hänger med alkisarna på Navet och är full redan halv tre på en onsdagseftermiddag, vilka strålande framtidsutsikter alltså... En av hennes polare var en kille som tydligen åtminstone var gammal nog att gå på systemet själv. Han kom släpandes med den obligatoriska lila kassen, korkade upp en öl och svepte halva i ett enda drag innan han skickade den vidare till tjejen.

I andra änden av vänthallen satt en annan brud som ännu inte fyllt 18 och pladdrade högljutt om hur hon blivit utslängd från krogen nyligen och hur jäkla full hon varit. Killen med ölen ropade nåt till henne men då hojtade hon tillbaka att han inte fick prata med henne eftersom hon tydligen polisanmält honom och om han kontaktade henne så var det att betrakta som "övergrepp i rättssak". Undrar om hon ens vet vad det betyder...

Ja herregud, man tror verkligen att man hamnat i värsta dårhuset istället för en busstation. Det är tragiskt att se alla människospillror som vistas där eftersom dom inte har nån annanstans att ta vägen. Missbruk har gjort att dom straffat ut sig själva ur det sociala skyddsnätet och deras enda nöje är att sitta där och käfta med varandra dag ut och dag in samtidigt som dom smygdricker öl ur flaskan som hålls gömd under jackan. En sak jag tänkt på många gånger är att dom liksom har tappat all självrespekt, dom berättar vitt och brett om sånt som man kanske i normala fall håller för sig själv. Men det är precis som att dom känner att dom sjunkit så långt ner så det spelar ingen roll om hela världen får höra om deras misär och eländiga liv. Dom bryr sig inte. Jag dömer ingen för jag vet inte vad som ligger bakom att deras liv blivit som det blivit och dessutom är alkoholism en sjukdom som många varken kan eller vill bekämpa. Men nog känns det både tragiskt och hopplöst när man ser hur ungdomarna söker sig till dom äldre och blir "upplärda" till ett liv som inte är något liv.

Jag hoppas verkligen att jag lyckas vara en tillräckligt trygg punkt i mina barns tillvaro för att dom ska slippa hamna i sånt elände. Ungarna som hänger på Navet är ju nåns barn dom också...

//Mari

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Från och med nu kommer inte den här bloggen att uppdateras mera, men ni är välkomna att följa mig på min nya blogg: marisdagbok.blogspot.com   Av nån anledning funkade det inte att göra länken klickbar ikväll. Jo, klickbar blev den, men den ledde...

Jag har tröttnat lite på min gamla bloggdesign så jag håller på och provar mig fram till nått nytt. Därför kan det se lite rörigt ut här ett tag!       ...

...på väg hem från Åland, men jag kan inte riktigt bestämma mig för om det är bra eller dåligt. Å ena sidan är ju hemma alltid hemma, det är ju där jag har mina barn och katten. Men å andra sidan är det på Åland jag har min älskade Ålänning och det ä...

Min symaskin är verkligen världens roligaste leksak!   Har sytt en mamma-necessär och två smånecessärer, en hel familj som Älsklingen sa. *S*                       ...

...man måste bege sig långt hemifrån för att uppleva nåt fint. Jag tog en liten promenad till Ängomstjärn här i Matfors idag och det var en riktigt härlig utflykt bara ett stenkast från där jag bor.         ...